Vad är en urinvägsinfektion?
Urinvägsinfektioner uppkommer när skadliga mikroorganismer kommer in i de nedre och övre urinvägarna.
I de flesta fall kommer bakterierna som tar sig in i urinvägarna från våra egna kroppar. Urinvägsinfektion orsakas oftast av bakterien E. Coli, som lever i tarmarna. Den kan infektera urinvägarna när urinröret exponeras för bakterier från avföring. Staphylococcus saprophyticus är en annan bakterietyp som ofta orsakar urinvägsinfektioner hos yngre kvinnor. Ibland är det dock andra bakterier som ligger bakom.
Vilka är de vanligaste symtomen vid urinvägsinfektion?
- Smärtsam eller brännande känsla vid urinering
- Frekvent urinering och konstant urineringsbehov
- Små mängder urin vid varje tillfälle
- Spår av blod i urinen
- Mörk, grumlig eller starkt doftande urin
- Att känna sig kall men vanligtvis utan att ha feber
- Plötslig urininkontinens
Skillnaden mellan nedre och övre urinvägsinfektion
Den vanligaste typen av urinvägsinfektion är en nedre urinvägsinfektion i urinrör och blåsa. En sådan infektion i blåsan kallas även för blåskatarr.
Om bakterierna har hög virulens och lämnas obehandlade, kan de spridas upp genom urinröret till den ena eller till båda njurarna. Om det inträffar blir symtomen betydligt värre med t.ex. ryggont, illamående och feber. Den typen av infektion kallas för en övre urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation och kan skada njurarna eller till och med orsaka njursvikt. Ibland kan en njurbäckeninflammation uppkomma utan att det börjar med en urinvägsinfektion, men det är inte lika vanligt. I vissa fall kan infektionen i njurarna också sprida sig till blodomloppet och orsaka urosepsis, vilket kräver omedelbar intensivvård.
Svaga symtom från en urinvägsinfektion
Människor med dåligt immunsvar och diabetes, samt äldre och speciellt de med demens, kan ha mycket svaga och till synes orelaterade symtom vid en pågående urinvägsinfektion, vilket gör det svårt att känna igen en infektion. Exempel på symtom kan vara ett allmänt försämrat tillstånd, förvirring, illamående, yrsel, plötslig inkontinens eller en förvärrad inkontinens. Det är viktigt att veta vad som är normalt för dessa patienter eller vårdtagare och att känna igen förändringar. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna exkludera andra tillstånd som skulle kunna orsaka de vaga symtomen.
Det är viktigt att känna igen de första tecknen på urinvägsinfektion för att kunna få en snabb diagnos och behandling, speciellt när det gäller äldre, skörare människor som kanske visar färre symtom och drabbas hårdare. Detta kräver observationsförmåga och kommunikativa färdigheter hos vårdgivaren eller sjuksköterskan i den dagliga kontakten.
Tillstånd som kan förväxlas med en urinvägsinfektion
Asymtomatisk bakteriuri, även kallat ”snälla” bakterier, är ett ofarligt tillstånd i urinvägarna som inte ska behandlas med antibiotika. Dessa bakterier kommer inte att ge några symtom förutom illaluktande urin hos vissa människor. Detta innebär att ett positivt test med mätsticka (nitriter och/eller leukocyter) inte bevisar att det finns en pågående urinvägsinfektion om det inte finns några andra symtom.
Uttorkning kan också orsaka mörk, grumlig och illaluktande urin. Se därför till att vårdtagare eller patienter får i sig tillräckligt med vätska.
Vem är i riskzonen?
Urinvägsinfektioner kan drabba alla människor i alla åldrar, men vissa grupper löper större risk.
Huvudanledningen till att kvinnor är mer benägna att få en urinvägsinfektion har att göra med den kvinnliga anatomin. Urinröret är kortare än hos mannen och det ligger också närmare anus, varifrån bakterier kan nå urinvägarna. Hos kvinnor minskar även östrogenhormonnivåerna med åldern. Detta kan göra att väggarna till urinvägarna blir tunnare och torrare. Den skyddande slemhinnan blir också mindre sur, vilket minskar dess förmåga att bekämpa infektioner. Därför rekommenderas behandling med östrogenhormoner för att förebygga urinvägsinfektioner.
Andra exempel på människor som befinner sig i riskzonen för att få urinvägsinfektioner är äldre, de som har diabetes, inbyggd kateter samt vårdmottagare och patienter.
Att inte kunna tömma blåsan ordentligt kan öka risken att få en urinvägsinfektion, eftersom bakterier kan växa i den kvarvarande urinen. Några orsaker till resturin är förstoppning, utflödesobstruktion som har orsakats av en förstorad prostata eller ett framfall, ryggmärgsskada och nervskada, vilket stör den normala funktionen i urinvägarna.
Sambandet med inkontinens
Urininkontinens blir allt vanligare ju äldre vi blir och i samband med andra medicinska tillstånd. Kombinationen av ålder och olika hälsoproblem kan också bidra till en högre risk för en urinvägsinfektion. Några exempel är oförmåga att helt tömma blåsan, försämrat immunförsvar och kroniska sjukdomar. Avföringsinkontinens är en annan faktor som ökar risken för en urinvägsinfektion.
Förebyggande och god hygien
Den viktigaste metoden för att förebygga en urinvägsinfektion är att ha ordentliga hygienrutiner och sköta den perineala vården, förutom att använda sig av individanpassade toalettrutiner för att underlätta en fullständig blås- och tarmtömning.
Några tips om hur man kan förebygga urinvägsinfektioner:
- Följ effektiva hygienrutiner och riktlinjer
- Torka från framsida till baksida när du använder toaletten för att undvika att tarmbakterier når urinvägarna.
- Avlägsna nedsmutsade inkontinensprodukter från framsida till baksida.
- Undvik att använda stark tvål i genitalområdet eftersom det kan orsaka obalans och irritation.
- Använd TENA tvättkräm för rengöring av ömtålig hud och TENA barriärkräm som skyddande barriär mot hudirritation
- Torka huden efter rengöring och byt inkontinensprodukter eftersom bakterierna växer bättre i fuktiga områden
- Se till att hålla vätskebalansen
- Vaginal östrogenbehandling rekommenderas ofta för att förebygga urinvägsinfektioner
Toalettassistans
I en vårdmiljö kan toalettassistans bidra till att förebygga urinvägsinfektioner hos vårdtagare. Det gäller framför allt äldre människor som ofta har problem med att tömma blåsan, vilket innebär att bakterierna inte kommer att spolas ut effektivt med urinen.
Se till att:
- Vårdtagare får hjälp med att komma till toaletten i tid
- Du förebygger förstoppning och säkerställer regelbunden tarmtömning
- Det är viktigt att vårdtagarna sitter i en bra ställning på toaletten, lutar sig något framåt med böjda knän och fötterna vilande på marken eller på en fotpall
- Ibland är det nödvändigt att urinera både två och tre gånger för att helt tömma blåsan. Det innebär att uppmuntra vårdtagaren att ställa sig upp och sätta sig ner igen några gånger efter avslutad urinering. Detta kan bidra till att få ut kvarvarande urin från första urineringen
Behandling av urinvägsinfektioner
En fullständig diagnos görs av en läkare. De kommer att basera detta på resultat från urinprov och på symtom från infektionen. Om en övre eller lägre urinvägsinfektion har diagnostiserats och behandling är nödvändig, kommer läkaren att bestämma vilken antibiotika och dosering som ska ordineras.
Om diagnosen är asymtomatisk bakteriuri där det enda symtomet är illaluktande urin, kommer ingen behandling krävas i de flesta fall. Det finns dock vissa undantag, som t.ex. när barn och gravida kvinnor drabbas av asymtomatisk bakteriuri och när det förekommer stenbildande bakterier. I dessa fall kommer antibiotika att ordineras.
Hur kan symtomen lindras under en pågående urinvägsinfektion?
- Att dricka stora mängder vätska bidrar till att spola ut bakterierna från blåsan.
- Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel kan lindra symtom som smärta, feber och inflammation vid en urinvägsinfektion.
- Att hålla en värmekudde mot nedre delen av ryggen eller magen kan lindra smärtan
* Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel är ett smärtstillande läkemedel som minskar smärta, feber och inflammation.