Vad är avföringsinkontinens? Symtom och konsekvenser
Avföringsinkontinens, även kallad fekal inkontinens som är ett samlingsnamn för läckage av lös och/eller fast avföring, är väldigt påfrestande för den som drabbas och kan ha en social och psykologisk påverkan. Det finns många orsaker till avföringsinkontinens. Att ta reda på hur och när det händer kan hjälpa att minska problemen och göra det möjligt att skapa en effektiv plan som förebygger och åtgärdar.
Varför händer detta?
Avföringsinkontinens kan ofta relateras till flera orsaker såsom ett underliggande medicinskt problem eller tillstånd som orsakar diarré, förstoppning eller försvagad muskulatur runt anus. Det kan även vara sammankopplat med neurologiska sjukdomstillstånd såsom diabetes, multipel skleros och demens. Kognitiv nedsättning innebär även en risk eftersom det kan göra det svårt för en person att komma ihåg vägen till toaletten eller att känna behovet av att uppsöka den.
Identifiering av sociala och hygieniska problem
Tidig upptäckt av problemet möjliggör snabba åtgärder. Tarmtömningsvanor är något väldigt privat och många personer tycker att det är svårt att prata om dem. De sociala och hygieniska problemen som vårdtagarna med avföringsinkontinens står inför är stora. Oro och genans som förknippas med läckage och oönskad lukt kan få dem att isolera sig från sociala situationer.
Symtom på avföringsinkontinens
Avföringsinkontinens (analinkontinens), är ett tillstånd där det läcker avföring från ändtarmen utan kontroll.
De vanligaste symtomen på avföringsinkontinens är:
- Oförklarligt läckage av avföring, ofta i form av gaser, pruttar eller lös avföring.
- Oförmåga att hålla inne avföring tills man kommer till toaletten.
- Nödvändighet att gå på toaletten ofta, även om man nyss har varit där.
- Förstoppning eller diarré.
- Klåda eller irritation runt ändtarmsöppningen.
Avföringsinkontinens kan orsakas av en mängd olika faktorer, bland annat:
- Skador på bäckenbottenmusklerna, till exempel efter en förlossning eller en operation.
- Neurologiska sjukdomar, till exempel multipel skleros eller stroke.
- Inflammatoriska tarmsjukdomar, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
- Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen.
- Övervikt eller fetma.
Avföringsinkontinens hos vårdtagare
Inkontinens kan vara en otroligt svår upplevelse för individen. Han eller hon kan känna sig generad, frustrerad eller till och med arg på sig själv. Inkontinens anses ju trots allt vara en slags kontrollförlust (från en ung ålder är vi tränade på att veta och känna igen när vi måste besöka toaletten) så det är helt normalt och förståeligt att känna dessa känslor.
Förbättrad livskvalitet för individen
Rätt behandling och vård kan minska besvären hos vårdtagaren och hjälpa vårdpersonal att bättre planera sin tid, undvika läckage, minska tvätt och förbygga hudskador.
Går det att undvika avföringsinkontinens?
Det är viktigt att känna till orsaken till avföringsinkontinensen för att kunna ge bästa möjliga vård och behandling. Koständringar och ett tillräckligt stort vätskeintag, fysisk aktivitet samt att ha goda toalett- och matvanor är några exempel.
Utredning och behandling på basal nivå
Du bör samla in information och göra en bedömning för att upptäcka risker för tarmproblem. Saker du bör ha i åtanke när du gör en bedömning:
En allmän anamnes med hänsyn till andra sjukdomar, operationer, kost, läkemedel och livsstil bör göras.
En anamnes gällande tarmfunktionen, konsistens på avföringen, frekvens, när började problemen, finns tecken på förstoppning eller är det svårt att tömma tarmen?
Att tänka på:
- Regelbundna tarmtömningar
- Regelbundna kost- och dryckesvanor, ta del av kostråd vid problem med lös/hård avföring eller gaser
- Förmågan att gå på toaletten, kognition och rörlighet?
- Stress kan öka risken för läckage
- Undvik förstoppning, behov av tarmreglerande medel?
- Bäckenbottenträning
- Inkontinenshjälpmedel
Det kan vara en utmaning att behålla en god hudhälsa
God hudvård är viktigt.
Avföringsinkontinens kan ge hudirritation, rodnad, smärta, klåda och/eller blåsor. Det skadar huden och gör den lättmottaglig för infektioner.
En god hygienrutin, utformad för känslig, äldre hud, kan hjälpa till att förebygga hudirritation och infektioner. Se till att huden inte utsätts mer än nödvändigt för kontakt med avföring. När läckage uppstår är det viktigt att avföringen tas bort snabbt. Efter varje läckage är det viktigt med noggranna hygienrutiner för att förebygga inkontinensrelaterad dermatit. Den bör inkludera en skonsam rengöring, applicering av en fuktkräm och, vid behov, användning av en barriärkräm eller skyddande kräm, exempelvis TENA Barriärkräm.[1]
Praktiska tips
- Se till att vårdtagaren får gå på toaletten när han/hon behöver det.
- Håll huden ren och torr. Rengör alltid skinkorna och underlivet vid byte av använda skydd.
- Använd sköljfria produkter, exempelvis TENA Tvättkräm, eftersom de ger en skonsam rengöring, återställer och skyddar den mest känsliga och ömtåliga huden.
- Klappa på försiktigt. Gnugga inte!
- Använd inkontinensprodukter med en mjuk yta och andningsbara material.
- Undvik torr hud med klåda. Att klia kan ofta skada huden. Återfukta huden med en kräm.
- Om en barriärkräm krävs, använd enbart ett tunt lager.
Val av inkontinensprodukter
Vårdtagare med avföringsläckage kan erbjudas inkontinensprodukter för att de ska känna sig tryggare. Se till att huden inte utsätts mer än nödvändigt för avföring.
Vid val av produkt är det viktigt att utgå ifrån individens behov. En person med frekvent tarmläckage kräver regelbundna byten av inkontinensprodukter. I dessa fall kan individen ofta klara sig med en produkt som har låg absorptionskapacitet eftersom produkten byts ofta. En person med diarré kanske behöver en inkontinensprodukt som täcker ett större hudområde och har en högre absorptionskapacitet för att undvika läckage.
